Jan. 1, 2020
En bok om överlevare
Inte så länge sen läste jag en bok om de sexton männen som överlevde en flygplanskrasch i Anderna. 1972 hände det. Fyrtiofem människor avrest från Uruguay men bara sexton kom tillbaka. De levde i bergen i sjuttiotvå dagar. Det fanns bara snö och sten omkring, de hade nästan ingen mat. De väntade på någon att hjälpa dem men det var jättesvårt att hitta dem. Då började de äta de döda. Två månader senare gick två männen att få hjälp. De vandrade i en vecka och slutligen hittades. Då hämtade helikoptrar de andra överlevarna.
Det fanns en väg nära flygplanskraschplats, det var ungefär tre dagar till den till fots. Åtta kilometer bort fanns det ett hotell med mycket mat.
Det är en tragisk historia. Jag tänker om det fortfarande. Skulle man äta andra människor att överleva? Vad går att försöka och vad går absolut inte?
Not so long ago, I read a book about the sixteen men who survived a plane crash in the Andes. It happened in 1972. 45 people departed from Uruguay but only 16 came back. They lived in the mountains for 72 days. There was only snow and stones around, they had almost no food. They waited for someone to help them but it was very hard to find them. They started to eat the dead. Two months later, two men went to get help. They hiked for a week and finally were found. Then helicopters got the other survivors.
There was a road close to the place of the crash, it was approximately three days of walking from there. There was a hotel with a lot of food 8 km away.
It's a tragic story. I still think about it. Should one eat other people to survive? What is appropriate to try and what is absolutely not?
En bok om överlevarnde
IFör inte så länge sen läste jag en bok om de sexton männen som överlevde en flygplanskrasch i Anderna.
1972 hände det.
Fyrtiofem45 människor avreste från Uruguay, men bara sexton16 kom tillbaka.
De levde i bergen i sjuttiotvåunder 72 dagar.
Det fanns bara snö och sten omkring, de hade nästan ingen mat.
De väntade på att någon attskulle hjälpa dem, men det var jätteväldigt svårt att hitta dem.
I changed ”jätte-” to ”väldigt”, because it sound better in a text.
Dåe började de äta de döavlinda.
Using ”avlidna” instead of ”döda” is more respectful. It shows that we still have respect for them, even if they are dead.
Två månader senare gick två av männen för att få hjälp.
De vandrade i en vecka och slutligen hittades de.
Då hämtade h Helikoptrar hämtade de andra överlevarna.
Det fanns en väg nära flygplanskraschplatsen, det var ungefär tre dagar till den till fots.
Åtta kilometer bort fanns det ett hotell med mycket mat.
Det är en tragisk historia.
Jag tänker ompå det fortfarande.
Skulle man äta andra människor för att överleva?
Vad går att försöka och vad går absolut inte?
Feedback
Jättebra svenska!
Your grammar is really good, even if there are mistakes. For example, you sometimes skip minor words like ”att” and ”för”.
But other than that, really good. Your word order and choice of words are shows that you are experienced in the language.
Lycka till med ditt fortsatta lärande!
Jan. 5, 2020
Thank you very much. I especially appreciate your note on the difference between “döda” and “avlidna”.
En bok om överlevare
IFör inte så länge sen läste jag en bok om de sexton männen som överlevde en flygplanskrasch i Anderna.
1972 hände det.
Fyrtiofem människor avreste från Uruguay men bara sexton kom tillbaka.
De levde i bergen i sjuttiotvå dagar.
Det fanns bara snö och sten omkring, de hade nästan ingen mat.
De väntade på att någon attskulle hjälpa dem men det var jättesvårt att hitta dem.
Då började de äta de döda.
Två månader senare gick två av männen för att få hjälp.
De vandrade i en vecka och slutligen hittades de.
The way you wrote it might work too, but it sounds way more natural when you add the subject.
Då hämtade helikoptrar de andra överlevarna.
Det fanns en väg nära flygplanskraschplatsen, det var ungefär tre dagar till den till fots.
Åtta kilometer bort fanns det ett hotell med mycket mat.
Det är en tragisk historia.
Jag tänker ompå det fortfarande.
In Swedish it is almost always "tänker på". The only exception I can think of right now is the phrase "Vad tänker du om det här?" ("What do you think about this?").
Skulle man äta andra människor för att överleva?
Vad går att försöka och vad går absolut inte?
Feedback
Very good! Quite advanced writing with very few mistakes. Keep it up!
|
En bok om överlevare This sentence has been marked as perfect! En bok om överleva |
|
Inte så länge sen läste jag en bok om de sexton männen som överlevde en flygplanskrasch i Anderna.
|
|
1972 hände det. This sentence has been marked as perfect! This sentence has been marked as perfect! |
|
Fyrtiofem människor avrest från Uruguay men bara sexton kom tillbaka. Fyrtiofem människor avreste från Uruguay men bara sexton kom tillbaka.
|
|
De levde i bergen i sjuttiotvå dagar. This sentence has been marked as perfect! De levde i bergen |
|
Det fanns bara snö och sten omkring, de hade nästan ingen mat. This sentence has been marked as perfect! This sentence has been marked as perfect! |
|
De väntade på någon att hjälpa dem men det var jättesvårt att hitta dem. De väntade på att någon De väntade på att någon I changed ”jätte-” to ”väldigt”, because it sound better in a text. |
|
Då började de äta de döda. This sentence has been marked as perfect! D Using ”avlidna” instead of ”döda” is more respectful. It shows that we still have respect for them, even if they are dead. |
|
Två månader senare gick två männen att få hjälp. Två månader senare gick två av männen för att få hjälp. Två månader senare gick två av männen för att få hjälp. |
|
De vandrade i en vecka och slutligen hittades. De vandrade i en vecka och slutligen hittades de. The way you wrote it might work too, but it sounds way more natural when you add the subject. De vandrade i en vecka och slutligen hittades de. |
|
Då hämtade helikoptrar de andra överlevarna. This sentence has been marked as perfect!
|
|
Det fanns en väg nära flygplanskraschplats, det var ungefär tre dagar till den till fots. Det fanns en väg nära flygplanskraschplatsen, det var ungefär tre dagar till den till fots. Det fanns en väg nära flygplanskraschplatsen, det var ungefär tre dagar till den till fots. |
|
Åtta kilometer bort fanns det ett hotell med mycket mat. This sentence has been marked as perfect! This sentence has been marked as perfect! |
|
Det är en tragisk historia. This sentence has been marked as perfect! This sentence has been marked as perfect! |
|
Jag tänker om det fortfarande. Jag tänker In Swedish it is almost always "tänker på". The only exception I can think of right now is the phrase "Vad tänker du om det här?" ("What do you think about this?"). Jag tänker |
|
Skulle man äta andra människor att överleva? Skulle man äta andra människor för att överleva? Skulle man äta andra människor för att överleva? |
|
Vad går att försöka och vad går absolut inte? This sentence has been marked as perfect! This sentence has been marked as perfect! |
You need LangCorrect Premium to access this feature.
Go Premium