Världens "Ssvåraste Sspråk" Hhar Mmer Aatt Bbidra Emed än Bbara Åångest

Titles in Swedish are written the same way as in regular sentences (as far as I know), so no need to capitalize letters in headlines or titles like in English.

(Förlåt, det blev inte så organiseradt. Jätte tacksam för eran hjälp och era förslag!)

Alternatively "Förlåt, jag är inte så organiserad" if you were referring to yourself.

När man pratar om dessa språk i västerländska språk, hör man alldeles för ofta bara om hur svåra de faktiskt är att lära sig och d. Diskussioner avslutars vanligtvis med någon som säger, "Inte för mig- jag är alltså inte tillräckligt smart."

Or perhaps you meant "När man pratar om dessa språk i västvärlden"

Det är bara normalt att vi reagerar så.

What you wrote is grammatically correct, however, I wouldn't add the "bara" before "normalt" when I write or speak myself. It just doesn't sound right to me. Can't explain why, sorry...

Vilken typ galen person skulle vilja lära sig ett språk, som kinesiska till exempel, som ofta kallas för "världens svåraste språk"?

Du kan skriva "typ av" ("what kind of"), but it looks/sounds better without it to me.

LDet låter ju inte så kul... det låter faktiskt omöjligt.

I would say it in the way you wrote it, but in written text I wouldn't skip the "Det" unless it's in very casual, such as in a text message.

Så där tänkte jag också i många år.

What you wrote is probably entirely correct, but it "sound better" without the "där" to me.

Jag hade en önskan av att lära mig ett eller flera av dem fascinerande asiatiska språken kvar i huvudet, men släppte taget om att jag skulle någonsin nå det där målet och höll mig till möjliga språk - som svenska, till exemplel :)

I would probably have written it something like this: "Jag ville länge lära mig något eller några av de fascinerande asiatiska språken, men jag släppte idén om att kunna nå målet och satsar nu istället på språk som känns lättare, som svenska till exempel."

Den här sommaren började jag lära mig kinesiska, och jag känner mig redan i kär medi språket.

Jag skulle kanske ha valt att säga "förälskad i språket", det känns mer naturligt för mig, men det är inte fel att skriva "kär i".

Precis som jag kände med svenska till en början, har jag ett djupt behov att utföorska allt om språket, att verkligen lära känna det och andvända det för att närma mig ett okänt sammhälle.

Well written. Minor adjustments.

Min nya språkresan satte jag igång bara för en och en halv månad sen, så mina förmågor i kinesiska är förstås inte utvecklade alls.

"så mina förmågor i kinesiska är förstås inte utvecklade alls" is technically correct, but it just doesn't sound natural to me. I would perhaps say "så jag kan förstås inte så mycket kinesiska än".

Jag kan kämpa mig igenom en kort, enkel presentation (nogantagligen inte utan misstag), och snacka om något oerhört spännande ämne som, till exempel "Gillar du att drickera kaffe?"

"Jag gillar att drickera kaffe", och skicka "tack så mycket" till mina kinesiska kompisar när de erbjuder hjälp.

När det gäller de kinesiska tecknen, så lär jag mig tio och glömmaer nio på samma gång.

Det kommer med samma utmaningar, svårigheter, prestationer, och glädje som man får med vilket andraspråk som helst, och det kommer aldrig kännas lätt.

Jag tyckte att det var tråkigt och pinsamt att höra mig prata på svenkska, och nu tycker jag att vill helstvill jag hellre dö än att lyssna på mig själv försöka säga "Jag äter middag" på kinesiska.

Jag kunde inte förstå svenkska som talades påi normal hastighet i början oavsett hur mycket jag ansträngade mig själv och nu har jag samma problem med kinesiska.

I stlutändan, tycker jag personligen vi både överskattar och underskattar vissa språk genom att klassificera några som "svåra" och någandra som "lätta".

Så om någon där ute vill lära sig japanska, ukrainska, khmer, portugeisiska, arabiska, koreanska, kinesiska, eller vilket språk som helst, så bör de veta: Alla språk är både de svåraste och enklaste.

Det går inte tills den dagen när det går.

Technically correct (I think) but doesn't "sound right" to me. I would have written "Först kan man inget. Tills en dag, då kan man." or "Det går inte. Till en dag, då går det." But using the word "Det går" requires you to say something in advance explaining what "Det" is. Such as "Att lära sig att förstå ett språk tar tid. Först går det inte alls. Men plötsligt, en dag, då går det."